Hederspriset

Hederspriset från Synskadades Stiftelse går till en person, ett företag eller en organisation som gjort något extraordinärt för att främja ljudbokens utveckling och spridning.

Pristagaren utses av en jury som Synskadades stiftelse satt samman. Priset består av ett stipendium på 25 000 kr och delas ut under Storytel Awards. Juryn för 2018 består av:

  • Håkan Thomsson, ordförande i Synskadades Stiftelse och Förbundsordförande Synskadades Riksförbund. Ljudboksläsare av rang.
  • Tiina Nummi Södergren, ledamot i Synskadades Stiftelses styrelse och projektledare för Lika Unika Akademi. Älskar att läsa, gärna ljudböcker.
  • Karin Hjalmarsson, synskadad litteraturvetare. Har läst tal- och ljudböcker sedan barnsben. Nu anställd inom Synskadades Riksförbund.
  • Per-Arne Krantz, synskadad sedan barndomen, tidigare ordförande och VD för synskaderörelsens bolagsgrupp och en av initiativtagarna till Ljudbokspriset.
  • Kristina Ahlinder, VD Svenska Förläggareföreningen, arbetar hårt för sänkt digitalbokmoms.
  • Jonas Tellander, VD och en av grundarna till Storytel.

Vill du nominera någon som gjort extraordinära insatser för ljudboken? Skicka din nominering till: ljudbokspriset@srf.nu

www.synskadadesstiftelse.se


Bild: Prisutdelningen av Hederspriset 2018

Hederspriset har tidigare gått till:

2018 – Rosemarie Skagerberg som under hela sitt yrkesverksamma liv har varit en drivande kraft inom ljudboksvärlden. Med stor entusiasm har hon sett till att fler ljudböcker producerats så att litteraturen når nya läsare. 

2017 – Kristina Ahlinder som med framgång arbetat för att ge ljudboken möjlighet att etablera sig som en bokform med samma förutsättningar som den tryckta boken.

2016 – Lastbilschauffören Björn Svantesson för hans arbete med att bygga ett arbetsplatsbibliotek och inspirera kollegor att börja lyssna på ljudböcker.

2015 – Skådespelaren Reine Brynolfson och Förläggaren Eva Bonnier för att de med sitt arbete att göra James Joyce omfattande bok Ulysses som ljudbok, tillgängliggjorde ett stycke litteraturhistoria.


Historik

Ljudbokens utveckling som format tog sin början på 50-talet då De Blindas Förening (nuvarande Synskadades Riksförbund) i Sverige satsade stort på att läsa in litteratur och förse låntagare med bandspelare. På 80-talet bestämde man sig för att göra ljudböcker även för dem utan synsvårigheter och startade Lyssnarklubben. Kassetterna blev så småningom till cd-skivor och ett bredare intresse för ljudboken började växa fram. 2005 startades streamingtjänsten Storytel för ljudböcker, då under namnet Bokilur. Det skulle dröja ytterligare några år innan ljudboken blev folklig på riktigt. Idag blomstrar ljudboksbranschen med flertalet aktörer både inom distribution och produktion och publiken kan njuta av ett större utbud av ljudböcker än någonsin.